En trana stod...
...på ängen alldeles ensam idag när jag körde från jobbet i morse. De har varit två där alla andra dagar jag kört förbi. Hoppas partnern bara var på tillfällig utflykt så den den stackarn som var kvar inte förblir ensam. Det var lite jobbigt att köra hem idag för precis när jag satt mej i bilen fick jag reda på att min faster hade tagit sitt sista andetag på denna jorden. Vi stod inte varandra så nära nu, men jag har många fina minnen av henne från jag var barn. "Ät nu ordentligt, du vet aldrig när du får mat näste gång", sa hon alltid om man inte åt ordentligt. Det brukar jag säga till ungar i min närhet nu. Hon hade samma skratt som min farmor, så där bubbligt ända inifrån hjärtat. Och likadana klänningar som farmor minns jag att hon brukade ha. Hon var inte så kramig vad jag minns men väldigt stort hjärta hade hon. 
Jag har börjat på två nya jobb samma vecka. Så på 13 dagar har jag haft en enda helt ledig dag. Självvalt, så jag klagar inte. Men jag är trött. Och man måste ju liksom försörja sig. Speciellt när man plockar ut för många semesterdagar som blir obetalda, bara får ut en halv lön på grund av jobbyte, har hemförsäkring, bilförsäkring och veterinärräkning som ska betalas och bilen behöver besiktigas och sommarens bensin ska betalas samtidigt. Ena ungen fyller år och den andre ska flytta hemifrån. Så det var liksom alla sparade slantar som gick åt samtidigt. Men jag har ändå tur att ha lite sparat så jag kan klara en sån här månad. Till jul kanske jag hämtat hem sparandet igen. Och denna julen lär det inte bli nån resa ändå med tanke på mitt jobbschema. Om jag inte fått nåt annat jobb tills dess. Behandlingshemmet är inget jag stannar på så länge tror jag. Och apoteket är mest för att tjäna lite extra på lediga dagar och för att det är kul.
Sommaren har varit fin och innehållit många bra saker som jag tycker om. Ensamvandring, bad, hängmattechill, grillkvällar, svampplockning, löprundor, skogspromenader och massor av kärlek. Han är fin, min Pelle. Snäll och förstående. Läser mej som en bok, vet vad jag vill och behöver. Ibland innan jag vet det själv. En axel att somna tryggt på, att gråta mot och han har den sjukaste humorn som inte går att låta bli att skratta åt. Han är lite galen och har idéer som matchar mina. Alltid lugn och stadig i sinnet. Rak, ärlig och menar det han säger och säger det han menar. Enkel och okomplicerad.
Det blir en bra höst!
