Okej dag
I går var vi på friskvårdsdag med myndigheten. Jag arrangerade dagen i namn av hälsoinspiratör. Vi var på djurparken och hade fantastiskt roligt! Så mycket skratt och lek och fina samtal och trevliga djurguidningar. När jag kom hem var jag så fylld av energi att jag handlade, gick ut med hundarna, klippte gräsmattan, städade toan,dammade och dammsög hela huset. Sen självdog jag lite. Men så skönt det var att vakna upp i morse och allt var fräscht!
Motvind:
Känslan av värdelöshet och sorg äter upp mig. Besvarade känslor, en önskan om en trygg och fin framtid som innehåller tillit kärlek och respekt verkar helt omöjligt att uppnå. Vänner som finns ena sekunden men är borta nästa.
Medvind:
Lyckas emellanåt skingra tankarna och känner stor tacksamhet över fina kollegor som stöttar och förstår. Igår och idag på en fantastisk middag hos en vän har jag skrattat som jag inte gjort på länge. Världen är i färg små korta stunder.
Vindstilla :
Imorgon är det terapin från helvetet. Men den är bra. Den förändrar mig som människa, hoppas jag.
Har fortfarande ingen aptit och har tappat ett halvt kilo till. Ikväll åt jag hos min vän och imorgon tror jag att jag ska springa en runda för att kanske trigga hungern.
Vägledning
Medvind:
Fasen vad jag är bra på vägledningsgrupperna! Det är så kul! Längtar till hösten då vi ska utveckla den verksamheten och föra in den i ordinarie. Och utvärderingen vi har varje tillfälle är nästan alltid positiv. Det känns ibland som om jag bara traggar en massa blaha men sen tycker de ändå att det var intressant.
Motvind:
Livet
Vindstilla :
Imorgon är det friskvårdsdag med jobbet. Ska bli kul. Vi ska till Skånes djurpark.
Nu ska jag sova. Det blir nog en lugn och fin natt där jag kan sova ordentligt.
Mors dag
Medvind:
Igår tvingade storsonen ut mej på 1.5 mils cykling till hovdala på medeltidsdagarna. Hur trevligt som helst. Och cykla är ju faktiskt jättehärligt!
Jag fick en jättefin morsdagspresent också. En uppladdningsbar kantklippare. Jag har provat den och den kommer att göra skötseln av gräsmattan så väldigt mycket enklare.
Motvind:
Tror att det är av tabletterna jag får ganska tuffa ångestattacker. Självklart spelar andra omständigheter också in. Men det kryper lite i kroppen på mig och jag hoppas det bara är vanliga insättningsbesvär som ger med sej ganska snart.
Vindstilla:
Har börjat planera semestern. Eller iallafall tänka på den. Midsommar har jag bokat biljetter till men boendet är väl lite sisådär osäkert. Men jag känner ju folk i huvudstaden som jag kan bo hos om allt inte går enligt plan.
Längta eller sakna
Hur vet man skillnaden på att längta eller sakna? Kan det va så att längtar gör man när man vill ha mer av något och saknar gör man det som en gång var som aldrig mer kommer att hända?
Jag vet inte,men om någon frågade skulle jag nog svara så.
Men herregud vad jag längtar. Varför kan inte hjärtat och hjärnan samarbeta någon enda gång?
Medvind:
En otroligt avslappnad och trevlig kväll i går. Gäster som bara är, som sköter sej själva som inte har förväntningar och som man behöver passa upp. Och så skönt med lagom med vin och inte så sent. Precis vad jag behövde.
Motvind:
Sover uselt och när jag väl sover drömmer jag massor i en enda röra. Och när jag vaknar känner jag denna enorma längtan som övergår i ångest. Kanske kommer den morgonen när jag känner saknad istället. Tror det skulle bli enklare att leva med en saknad än en längtan.
Vindstilla :
Idag börjar jag med ny medicin. Har varit en otrolig jobbig vår och jag borde tagit tag i det tidigare. Men läkare är sannerligen inte lätta att få tag på. Har väntat över två veckor på en telefontid. Får se hur jobbig insättning den har. Jag ska inte gå upp i vikt av den iaf. Det tackar jag för. Annars är ju sorg ganska effektiv viktminskning. 2 kg på bara denna veckan är inte dåligt. Men jag har inte ätit mycket. Det vänder sej i munnen på mig. Idag ska jag springa och kanske det kan få igång lite aptit. Annars gör det inget om jag tappar två kilo till. Då är jag snart nere på matchvikt igen.
Vakna vid liv
När sommarens första fluga surrar in i sovrummet 20 över 4 på morgonen och det ligger 2 håriga flugjägare i sängen kan man hålla sig för skratt. Käftarna smattrar och de studsar runt som tokar efter flugan. Har det nånsin gett nån utdelning? Förmodligen inte. Ändå fortsätter de jaga. Det är intressant med beteende. För vad skulle utdelningen bli? En fluga i munnen. Äckligt ju. Men hundar har inte så långtgående konsekvenstänk. Många människor tycks sakna det helt och borde gå omkring med truten fulla med flugor.
Medvind:
Idag var jag med en vän på VM i pinnbrödsbakning. Det var riktigt najs! Jag fick nämligen vara jury. 6 olika sorter skulke provas och bedömas, plus 2 olika Dessertpinnbröd. Allihop var goda men den med oliver och parmesan var lite överlägsen. Och desserten blev rabarber o vit choklad. Vansinnigt gott!
Motvind:
Det går trögt med att stoppa sorgen i en väska och vinka adjö. Å andra sidan måste jag inte säga Hejdå till all sorg på samma gång. Ska ordna någon sorts begravning längre fram dom kan symbolisera ett definitivt avslut av relationerna jag mist.
Vindstilla :
Terapeuten är bra och i morgon får jag jobba ock skingra tankarna.
I natt sover flickorna i täkt i trädgården och jag räknar med att de kommer att väcka mej några gånger. Men drt är kul för dem.
Vår och spring
De senaste 11 dagarna har jag sprungit varannan dag. Nu flyter det snart så där härligt att jag springer längre och längre sträckor utan att tänka på att det är jobbigt. Igår följde lilla ungen med. Fantastiskt väder, doft av syren, kastanjer blommar och gladorna svävar. Plötsligt skiftar världen från grådis till färg. Trots att ungen joggar lika fort som jag maxar i intervallerna var det en fin runda.
Medvind:
Min chef är jättebra! Jag har lov att komma till jobbet utan att prestera ett skit. Hon säger att det är ok att bara sitta med en kopp kaffe och glo om jag inte kan fokusera. Och jag tror att just därför var jag ändå lite produktiv. Det går att skingra tankarna lite med jobb. Det är skönt. Hon förstår att jag är i sorg, en sorg som är lika stor som om någon faktiskt på riktigt dött. Jag har även en wingman som jag kan älta med hur mycket jag vill. Han vrider och vänder på mina tankar tills jag kan sortera dem. Han är ovärderlig.
Motvind:
Gräset växer utav helvete. Hinner inte riktigt med.
Lille hunden läcker väldigt mycket för tillfället. Jag tror inte behandlingen hjälper. Det blir nog att hitta ett datum för att säga Hejdå. Och ännu en sorg att bearbeta.
Vindstilla:
Idag ska jag promenera förbi vägarbetet i stan. Det finns en grävmaskinist där som jag fått tips om som ska vara ett riktigt kap.
Det bästa sättet att komma över någon är att komma under någon. Sa en vän. Kanske värt å prova? 😉
Jag kan ha fel
Det kan finnas möjligheter att jag har fel. Det kan också finnas möjligheter att vinna på lotto. Oddsen är förmodligen och tyvärr ungefär lika. Jag skulle jubla av vilken möjlighet som än visade sig vara sann.
Mina misstankar kring svek och lögner gör så förbannat ont. Och stämmer dem har jag förlorat en av mina finaste vänner och med den famnen som jag känner mej som allra mest hemma i. Efter vårt senaste samtal fick jag uppfattningen om att det ändå fanns en liten liten öppning, en dörr som kanske gläntade lite grann.Men om jag har rätt i mina misstankar är den dörren för evigt stängd och igenbommad. Och det gör ont som fan. Inte ont som att tappa en colaflaska på foten. Utan Ont som att tusen isbitar sprängs i bröstet och luften i lungorna fryser och blir omöjlig att andas. Det blir en lång vecka.
Medvind: jo det finns faktiskt en medvind. Jag har fantastiska människor omkring mig. Vänner. Riktiga vänner. Och jag ska verkligen försöka att vårda dem väl. Vänner som verkligen finns där. Som släpper allt när ångesten blir för övermäktig. Och mina barn som är så kloka och fina.
Motvind: Lilla ungen växer så det knakar och kostar massor.
Bilen behöver service och kostar massor.
Hunden behöver tandvård som kostar massor.
Jag vill åka på semester som kostar massor.
Min lön räcker inte till alla massor. Å andra sidan känns semester överskattat och meningslöst.
Vindstilla : Det är en fin tid på året ute i naturen. Det doftar av Syrén och det exploderar i grönt överallt. Gräsmattan växer utav helvete och pionerna kommer att blomma ordentligt i år.
Och allt blir bra till slut. Och är det inte bra så är det inte slut.
Förevigt sviken.
Ibland tror man att tårarna aldrig kan ta slut.
Som när man blir dubbelt sviken. När den sista tilliten till mänskligheten,vänskap och kärlek för evigt suddas ut. När den man älskar och bästa vännen sviker samtidigt och dessutom tillsammans, ja då kan resten av livet kvitta. Mycket ska man vara med om men det här tar priset i alla kategorier.
Om de ändå varit öppna och ärliga...eller jag vet inte...kanske jag inte borde bry mig. Så enkelt det varit om man var en känslokall djävul som inte brydde sig om andra.
Vänskap och kärlek ska man hålla på avstånd. Långt avstånd.
Hoppas de bränner sej i solen och får hudcancer. Eller att planet störtar på vägen hem. Eller att de aldrig kan sova en endaste natt mer. Och fy fan vad jag ska spöka för dem.
