I medvind eller motvind går livet ändå

Uthärda dagen lika mörk som natten 

Tänd alla ljus och dra filten tätare omkring Novembersnö bestående av vissna bruna fallande löv fyllda med dödsångest på vägen ner till förruttnelse 

Hopplösheten håller sig krampaktigt fast 

Väntan på ljus och värme tar aldrig slut

-Ja, jag är lite trött idag.

-Ok, kan jag göra nåt för dej?

-Nej, jag behöver bara låta huvet vila och va ifred en stund.

-Ok, då fixar jag...whatever...så länge.

- Om du känner att du skulle behöva ha en helg för dej själv så ha det. Jag kommer sakna dej och längta tills vi ses igen. Hoppas du får det lugnt och skönt och hinner vila. Jag vet hur viktigt det är med egentid för dej när du är inne i en period när du känner dej trött och utarbetad. Hör av dej om du behöver nåt eller vill prata. Jag finns här. 

- Vad roligt att du ska åka iväg med jobbet, det blir härligt med omväxling och lite vardagslyx. Jag förstår om du är trött och sliten när du kommer hem men det brukar va så trevligt att umgås med kollegor lite mer informellt att sömnen blir lidande. Hoppas du får riktigt roligt!

- Det är skönt att du har vänner och självklart vill ni träffas utan respektive ibland. Åk nu och ha så skoj.  Ring om du behöver bli hämtad. 

Kärlek är som att hålla en fågel i handen. Håller du för hårt så krossar du den. Håller du för löst så försvinner den. 

Var varsam och mata den så kan du ha den länge.

Medvind:

Har haft riktigt goda samtal med barnen denna veckan. Dottern i går och sonen idag. Vi har pratat jobb, försäkringar, bostad och död och begravning. Med dottern är det mer ekonomi och känslor. Hennes sinne för pengar är inte det bästa men vi har kommit fram till en strategi som är värd att prova. 

Idag hade hon dammsugat gått med hundarna och röjt köket när jag kom hem. Guld värt. 

Jag har börjat simma. Det är jätteskönt. Ska försöka att det blir en gång i veckan. Igår va tredje gången. På torsdagar är det vuxenkväll. Då släcks belysningen ner och stearinljus tänds. Det är mysigt och skönt och känns som det är tystare i hallen när det är mörkt. I duschrummet finns varenda gång två kvinnor som skrubbar sej med kaffesump i duschen och sedan masserar varandra med kokosolja i bastun. I say no more...

Motvind:

Känner stresspåslag på jobbet. Det går i ett och jag har väldigt lite luckor i kalendern för att andas, planera och återhämta mej. Jag har fina kollegor som är förlåtande och ändå gör jobbet möjligt och uthärdligt . Sen när jag kommer hem är energin slut. Irriterad och känslig. 

Tappat mer i vikt. Ett par kilo till sen är jag nere på rekordlågt. Försöker ändå få i mig någorlunda och äta energität mat. Och ikväll har ungen åkt till en kompis och jag trodde hon lämnade den megastora godispåsen jag köpte henne idag hemma. Jag hittar den inte...

Kärlek och relationer är inte helt enkelt. Det blir lätt snurror på tråden. Jag hoppas att de snart kan redas ut och att det sen löper på. Jag vill bara ha lugn och ro och kunna vila i en trygghet full av kärlek. Jag längtar så det gör ont att få somna till hans hjärtslag med huvet på hans bröst och hans hand runt midjan. 

Vindstilla:

Tillbringar helgen hemma. Ikväll är det hänga tvätt, vin, hund i knät, och tv. Imorgon är det shopping, putsa fönster och byta lampa på bilen. Hoppas hinna gå en lång runda i skogen också. Jag har inga problem med att göra saker själv men det är ju såklart alltid att föredra att göra saker tillsammans med nån man tycker väldigt mycket om. Som till exempel min byggare bob. Han är faktiskt bäst i världen. 

Har precis kommit hem från två intensiva dagar med jobbet och har fortfarande en härlig känsla i kroppen över kvällen igår. Ni vet, man ska lägga sej tidigt...jomenvisst. Goda samtal, bra musik och fantastiska kollegor gör att klockan tickar fortare än vanligt. Sen får man så klart ta konsekvensen av det dagen efter. Trött men nöjd.Ont i kroppen av att sitta och mycket kunskap och information att ta in och reflektera över. Vi jobbade på bra med grupparbetet och var färdiga i god tid innan samling. Jag och en kollega hittade en soffa i korridoren där vi lade oss på varsitt armstöd och vilade en stund. Man hamnar i djupa samtal om livet. Och är tillfreds med det mesta. 

Det är skönt att va hemma, packa upp, självdö i soffan efter en lång hundpromenad. Vad som händer i morgon får jag se då. 

Livet går vidare.