slå mig loss, slå mig fri
Frost är väldigt vackert. Har ni någon gång studerat iskristallerna mer ingående? Om inte kan jag varmt rekommendera er att pyssla med det. Tex när man står och väntar på att bilen ska bli en hundradels grad varmare så att iaf översta lagret is går att skrapa bort en tusendels mm på. Jag har ju lite anti-is-ljudsönskningar högt upp på listan. Nästan i stil med besticksljud. Ryyyyyser av obehag och får ont i öron och tänder. Så det kan ta en stund för mig att samla mod för att grabba tag i isskrapan och få bilen körklar. Men nu när jag vet hur vackra de där iskristallerna verkligen är.....så....nä. Det blir fan inte lättare att skrapa för det. Men sen när jag kör genom landskapet och solen skiner och frosten glittrar som diamanter är det glömt igen.
Idag är det årets sista dag. En summering? Hmm..svårt. Har varit väldigt upp och ner men på nåt vis känns det som om nästa år bara kan bli bättre! Dörrarna står öppna och jag ska bara våga ta tag i ett av handtagen och öppna, så känns det. En önskan jag har inför året är att min tillvaro och de jag omger mig med ska bli mer positiva. Det innebär bland annat att inte använda ordet inte så mycket utan använda positiv förstärkning istället. Jag (och ingen annan heller) behöver inte veta eller höra vad jag inte kan/ska/klarar/bör. Jag är 41 år och vet det redan eller kan enkelt ta reda på det. Det jag (och de flesta andra) behöver höra är när jag gjort nåt bra, vad jag skulle kunna klara av och göra och hur jag kan göra istället.
En annan sak som jag önskar att nästa år ska innehålla mer, mycket mer, av är träning. Ju äldre jag blir desto svårare är det att hålla kroppens funktioner i trim och när jag är 80 vill jag fortfarande kunna ta på mig strumporna själv. Det är säkert lite roligare att bli gammal om kroppen funkar som man vill.
Nu ska vi ut i skogen med de skotträdda hundarna innan det börjar smällas. De lär ju inte gå utanför dörren förrän nästa år sen...
Gott slut och gott nytt år!
Kram d.
jul jul strålande jul
Julen har varit så himla bra. 
Till och med barnen verkar väldigt nöjda.
Vi var hos söstrami och hon kan fixa jul. Och nytt fint kök hade de.
Nu tvättar hon handdukar och lakan på löpande band. Det blir så när man är många och speciellt när de slöa gästerna inte orkat packa med eget.
Juldagen var det minus tolv grader. Jag sprang en runda och det va så härligt. Vitt och vackert och gnistrande och jefla kallt i luftrören och om fingrarna. Igår badade vi i skövde. Kan rekomenderas, mycket fräscht och roliga rutchbanor.
Hundarna har varit på pensionat. De har nog haft det bra men den lille sover på min mage just nu och den lite större ligger vid fötterna.
Idag kollade vi rean lite. Hittade några tröjor. Sonen köpte kostym. På HM. Jag är i chock.
/d.
nada
Nä, det va ju ingenting. Bara massa körtlar som snurrar ihop sej på bilderna. På ultraljudet ser allt bara fint ut. Så jag lever väl en stund till.
Sökte ett jobb som fältsekreterare för ett tag sen. Idag såg jag att en kursare till mej fått jobbet. Utan dåligt samvete var jag inte glad för hennes skull några minuter. Men hon passar nog bättre för jobbet egentligen. Så det är faktiskt henne väl förunnat. Och idag hittade jag ett annat jobb jag ska söka.
Gonatt.
mammografi
Jag vet varför kvinnor över 40 har platta hängande bröst. Det är då man blir kallad till första mammografin. Sen är brösten för alltid deformerade. Och mina blir dubbeldeformerade eftersom jag ska in på en extrakoll på stora sjukan i morgon. Läskigt. Det är ju säkert ingenting. Kanske de första bilderna blev lite suddiga, typ. Men ändå. Ska jag planera min begravning? Man tänker ju. Alldeles för mycket säkerligen. Det är ju säkert ingenting. Men tänk om? 
Min kollega har precis genomgått en bröstcancer. Tre operationer och vikttapp på 12 kg senare är hon ok. Fysiskt.Men hur är det att leva utan bröst? Tja, man lever ju. Kan troligen ligga på mage utan problem och slipper problemet med att hitta en sportbh som funkar om man vill göra lite mer ansträngande aktivitet än att gå. Men sen då?
Jag sa till henne flera gånger att inte ta ut nåt i förskott och att inte oroa sig eftersom det ändå inte förändrar nåt. Nu måste jag säga det till mig själv. Och det är baske mig inte lätt att göra det övertygande till sig själv. Jag hade verkligen behövt nån att hålla handen. Men det är ju säkert ingenting. Eller hur?
/D.
halvlek
Så här års är det så mycket som ska fixas med att jag skriver listor på allt. Då slipper jag ha det i huvet, för där har det en förmåga att gå vilse. Listan garanterar dock inte resultatet. Igår stod det lakritskola på den. Det bidde ingen lakritskola. Det bidde ett mordvapen som smakade bränd lakrits som åkte rakt i soporna. Idag provar jag med tryffel. /D.
