2 bokstäver
Vill hamna. Hamna mjukt, hamna tryggt, hamna i tvåsamhet, hamna,,,,ja, varsomhelst.
Vill inte lämna. Inte lämna så det blir tårar, inte lämna kärlek, inte lämna det vackra, inte lämna...nåt.
Medvind:
Påtat i jord. Gjorde ett halvhjärtat försök att rensa ogräs. Härligt med jord under naglarna.
Solat och slappat. Har nog fått lite färg idag.
Tvättat 4 maskiner som torkat ute.
Loppan har varit ute hela dagen.
Köpte blommor som jag planterat i amplar och hängt på altanen. Gillar egentligen inte gula blommor men lite glad blir man av dem.
Motvind:
Att lämna storsonen. Grät som ett barn i bilen hem. Han är så stor. Har jag gjort tillräckligt för honom? Vet han att han är älskad? Har han fått tillräckligt med kärlek och trygghet med sig genom livet? Inte så mycket som han borde. Jag har ju inte varit där. Och det känns för jävligt. Men jag har gjort det jag trodde va bra just då. Hade jag fått göra om hade jag kanske gjort annorlunda. Men det får man inte.
Vindstilla:
Var på kyrkogården hos mormor. Morfar ligger också där. Han dog när jag va sex, kommer inte i håg så mycket av honom. Men mormor minns jag. Vi satte dit en kruka med blommor, sen gick vi en runda och tittade. Mammas farmor ligger också där. När man går på en kyrkogård bland alla döingar är det som att man värnar livet lite extra. I tre vaser på andra gravar stod blommor som börjat sloka i värmen av vattenbrist. Jag kunde inte låta bli att ge dem en skvätt. I en grav låg en pojke som levt en enda dag. Vad är meningen med det? Men det spelar kanske ingen roll? En dag eller hundra år. Det är ändå ett liv. Och allas våra liv är olika.
När jag kom hem klippte jag gräset som mest bestod av jord. Längesen jag va så skitig. En del duschar är skönare än andra.
I morgon börjar allvaret igen. Har verkligen tillåtit mig att va ledig från läsandet ett par dagar. Får ju betala för det, men det kommer säkert regniga dagar som är bättre lämpade för att sitta med näsan i en bok än dessa fantastiska påskdagar vi haft. Snart ska Loppan åka till sin pappa och sen ska jag gå en runda i skogen med hundarna. Det luktar gudomligt där nu på kvällen.
Tacksamma livskramar Lady Di.
Det finns alltid ett ljus i slutet av tunneln.Man ska bara orka ta sig dit.
Vill inte lämna. Inte lämna så det blir tårar, inte lämna kärlek, inte lämna det vackra, inte lämna...nåt.
Medvind:
Påtat i jord. Gjorde ett halvhjärtat försök att rensa ogräs. Härligt med jord under naglarna.
Solat och slappat. Har nog fått lite färg idag.
Tvättat 4 maskiner som torkat ute.
Loppan har varit ute hela dagen.
Köpte blommor som jag planterat i amplar och hängt på altanen. Gillar egentligen inte gula blommor men lite glad blir man av dem.
Motvind:
Att lämna storsonen. Grät som ett barn i bilen hem. Han är så stor. Har jag gjort tillräckligt för honom? Vet han att han är älskad? Har han fått tillräckligt med kärlek och trygghet med sig genom livet? Inte så mycket som han borde. Jag har ju inte varit där. Och det känns för jävligt. Men jag har gjort det jag trodde va bra just då. Hade jag fått göra om hade jag kanske gjort annorlunda. Men det får man inte.
Vindstilla:
Var på kyrkogården hos mormor. Morfar ligger också där. Han dog när jag va sex, kommer inte i håg så mycket av honom. Men mormor minns jag. Vi satte dit en kruka med blommor, sen gick vi en runda och tittade. Mammas farmor ligger också där. När man går på en kyrkogård bland alla döingar är det som att man värnar livet lite extra. I tre vaser på andra gravar stod blommor som börjat sloka i värmen av vattenbrist. Jag kunde inte låta bli att ge dem en skvätt. I en grav låg en pojke som levt en enda dag. Vad är meningen med det? Men det spelar kanske ingen roll? En dag eller hundra år. Det är ändå ett liv. Och allas våra liv är olika.
När jag kom hem klippte jag gräset som mest bestod av jord. Längesen jag va så skitig. En del duschar är skönare än andra.
I morgon börjar allvaret igen. Har verkligen tillåtit mig att va ledig från läsandet ett par dagar. Får ju betala för det, men det kommer säkert regniga dagar som är bättre lämpade för att sitta med näsan i en bok än dessa fantastiska påskdagar vi haft. Snart ska Loppan åka till sin pappa och sen ska jag gå en runda i skogen med hundarna. Det luktar gudomligt där nu på kvällen.
Tacksamma livskramar Lady Di.
Det finns alltid ett ljus i slutet av tunneln.Man ska bara orka ta sig dit.
Kommentarer
Postat av: Ida
det hade varit synd & skam att göra något annat än slappa och ta det lugnt ute i det fina vädret. så det så!
Trackback
