I medvind eller motvind går livet ändå

Många säger att det är alldeles för lätt att skilja sig. Jag tror det är tvärtom. Det är för lätt att kasta sig in i kärleksförhållande. Många har så brått och hinner inte tänka efter eller reflektera över hur man vill ha det. I kärleksrus är ju allt underbart och man kan ha överseende med väldigt många fel och brister. Man kompromissar för mycket med sig själv och tror man kan förändra någon annan. Man tror lätt att allt kommer att lösa sig av kärlek. Och mycket gör ju det också. Men endel saker gör inte det. Tilliten kanske naggas i kanten av för många outtalande önskningar och drömmar. Besvikelsen blir för stor att bära. Att skiljas är verkligen inte lätt. Det som är väldigt lätt är att gifta sig. Och att sätta barn till världen. Alldeles för snabbt och utan eftertanke. Nästan som en statusjakt som att köpa den dyraste finaste bilen utan att ha en fast inkomst att kunna betala den med. Bilfirman kommer strax och tar tillbaka bilen. Och det löser ju sig. Men när det handlar om känslor och om barn. De kan man ju inte lämna tillbaka. De har man med sig resten av livet. Både känslorna och barnen.

Morgonens medvind:
Igår kväll var pulsen nere på 51 igen. Skönt.
Nya kaffekokaren fungerade bra.
Har skrivit ett stycke på hemtentan. Kanske knuten håller på att lösas upp.

Morgonens motvind:
I morse var pulsen uppe på 62 igen, varför? Kan verkligen stress påverka så..?
Tvättstugan är full med tvätt.
Har ont i huvudet och i magen.

Morgonens vindstilla:
Vaknade med hundarna i sängen. Och nu ligger de vid mina fötter och sover på rygg och drömmer och springer med benen. De är så goa.
Ska gå ut med grannens hund idag. Är lite sugen på att springa, får se hur jag gör.

Kram för nu. Tentaskrivande Diana