Ren utan horn
Igår körde vi till Torekov och åt en glass. Där fick nollåttan lite sol på sig. I så där 2,5 minuter. När vi sen kom till Hovs Hallar kom regnet igen. Men jag tror han tyckte det var vackert ändå. Vi klättrade längst ut och högst upp på klippan. Och där är verkligen vackert. Mäktigt. Jag älskar verkligen den platsen och vill åka dit och gå långt nere på klipporna. Och magen började inte krångla förrän vi kom till campingen som tur var.
Medvind:
Efter ännu en natt i husvagn har vi gjort ett avtal. Campingliv är ingenting för oss. Därför har vi lovat varandra att om någon av oss någonsin föreslår husvagnsliv igen ska man genast sätta stopp för det.
Antibiotikan har äntligen börjat göra nytta. Nu svider det inte så mkt längre.
Igår kväll gick vi en lång promenad ner till havet längs med stranden i nästan mörker. Det var mysigt. Vattnet kändes ljummet, fick nästan lust att bada men lite för läskigt när det är mörkt. Vi gick lite vilse men eftersom jag har ett otroligt bra lokalsinne visste jag ju direkt var vi skulle gå för att komma tillbaka, även om de andra protesterade.
Idag var vi på badhuset och jag simmade nästan en halv timme. Lite bastu och bubbelpool gör att man blir så härligt trött i kropp och knopp.
Motvind:
Åsså känner jag att svampen är på väg som ett brev på posten av antibiotikan. Suck. Ibland känns det som man ska behöva gå igenom väldigt mycket innan man äntligen kan bli frisk. Har börjat få klia på kroppen också och hoppas att det inte är en allergisk reaktion på pillerna.
Vi gick förbi hotell Tylösand och det festades kopiöst i en del av rummen. Stackars människor som ska ta hand om de rummen sen.
Jag saknar mina barn alldeles förfärligt mycket.
Vindstilla:
Sitter hemma alldeles ensam och funderar på om jag ska packa en väska och sätta mig på tåget, men jag är helt slö och förslappad. Dessutom vill nog barnen ha en stund med sin pappa för sig själva. Och jag behöver sova en hel natt för att orka jobba lång dag i morgon. Jag får längta ett dygn igen. Men å andra sidan får jag lite tid att ta hand om mitt hem ikväll och packa för utflykt på tisdag.
Jag och Håkan på Hovs Hallar. Eller Grand Canyon.
Bergskram D.
Medvind:
Efter ännu en natt i husvagn har vi gjort ett avtal. Campingliv är ingenting för oss. Därför har vi lovat varandra att om någon av oss någonsin föreslår husvagnsliv igen ska man genast sätta stopp för det.
Antibiotikan har äntligen börjat göra nytta. Nu svider det inte så mkt längre.
Igår kväll gick vi en lång promenad ner till havet längs med stranden i nästan mörker. Det var mysigt. Vattnet kändes ljummet, fick nästan lust att bada men lite för läskigt när det är mörkt. Vi gick lite vilse men eftersom jag har ett otroligt bra lokalsinne visste jag ju direkt var vi skulle gå för att komma tillbaka, även om de andra protesterade.
Idag var vi på badhuset och jag simmade nästan en halv timme. Lite bastu och bubbelpool gör att man blir så härligt trött i kropp och knopp.
Motvind:
Åsså känner jag att svampen är på väg som ett brev på posten av antibiotikan. Suck. Ibland känns det som man ska behöva gå igenom väldigt mycket innan man äntligen kan bli frisk. Har börjat få klia på kroppen också och hoppas att det inte är en allergisk reaktion på pillerna.
Vi gick förbi hotell Tylösand och det festades kopiöst i en del av rummen. Stackars människor som ska ta hand om de rummen sen.
Jag saknar mina barn alldeles förfärligt mycket.
Vindstilla:
Sitter hemma alldeles ensam och funderar på om jag ska packa en väska och sätta mig på tåget, men jag är helt slö och förslappad. Dessutom vill nog barnen ha en stund med sin pappa för sig själva. Och jag behöver sova en hel natt för att orka jobba lång dag i morgon. Jag får längta ett dygn igen. Men å andra sidan får jag lite tid att ta hand om mitt hem ikväll och packa för utflykt på tisdag.
Jag och Håkan på Hovs Hallar. Eller Grand Canyon.
Bergskram D.
Kommentarer
Trackback
