Tänk mindre och njut mer!
Dagens medvind:
Skolan på förmiddagen. Det är kul att få göra nåt praktiskt. Vi hade värderingsövningar. Sen skulle vi göra en historia med hjälp av 5 fotografier. Rubriken var: Hur vänskap kan bli ovänskap. Intressant hur alla olika grupper gjort och tänkt.
Gick en runda med hundarna när jag kom hem och det var helt tyst och lugnt i skogen. Helt plötsligt brakar det till och en liten älgkalv blir synlig mellan träden. En sån där mysig känsla kommer i magen. Jag tror jag log flera hundra meter. Helt medvetet lät jag telefonen stanna kvar hemma. Skönt att va helt onåbar ibland.
Tack till Maria som gav mig ett gott råd idag.
Dagens motvind:
Vi skulle välja en bild på förmiddagens workshop. Jag valde en bild på en maskros som stod i frö och hade släppt några frön i från sig. När vi skulle förklara varför vi valt just den bilden blev jag helt gråtfärdig och fick en stor klump i halsen, helt oförberedd. Känner mig som ett maskrosfrö som inte vet vart jag är på väg som bara slungas runt i luften.
Värderingsövningarna va jobbiga. Orkar inte riktigt ta ställning till nåt just nu. Är svartsjuka tecken på kärlek? Vafan vet väl jag och jag bryr mig inte heller. Jag svarade ja och skulle förklara varför. Om inte kärleken fanns skulle det ju inte finnas anledning till svartsjuka men å andra sidan kan man säga att tillit är ett större tecken på kärlek. Äh, inte vet väl jag. Jag är inte svartsjuk iaf.
Dagens vindstilla:
Åkte till ett allaktivitetshus för att kolla praktikplats. Det ligger där jag hade min första lägenhet. Konstig känsla att komma dit igen och blev verkligen överraskad av hur fina omgivningar där var som jag inte sett tidigare. I den lägenheten har jag och Nicklas ätit korv stroganoff nån gång för längesen. Då hade han mustasch och hår på huvudet och var rätt många kilo mindre....hehehe. Men alla förändras, utom jag förstås, som är lika ung och vacker som då..;-) Hans sambo hade så himla fint hår som jag var så avis på. Mjuk snäll och omtänksam var hon också. Det blev lite nostalgi att gå runt och titta i området.
Jag har varit så oerhört trött och sömnig i dag, orkade inte springa idag heller och imorgon blir det inte heller....
Om några dagar ska jag berätta en hemlis för alla som vill veta!
Varje sekund är en missad chans, varje ögonblick ett tillfälle som fanns. Fånga kärleken!
Mjukiskramar Lady Di.
Skolan på förmiddagen. Det är kul att få göra nåt praktiskt. Vi hade värderingsövningar. Sen skulle vi göra en historia med hjälp av 5 fotografier. Rubriken var: Hur vänskap kan bli ovänskap. Intressant hur alla olika grupper gjort och tänkt.
Gick en runda med hundarna när jag kom hem och det var helt tyst och lugnt i skogen. Helt plötsligt brakar det till och en liten älgkalv blir synlig mellan träden. En sån där mysig känsla kommer i magen. Jag tror jag log flera hundra meter. Helt medvetet lät jag telefonen stanna kvar hemma. Skönt att va helt onåbar ibland.
Tack till Maria som gav mig ett gott råd idag.
Dagens motvind:
Vi skulle välja en bild på förmiddagens workshop. Jag valde en bild på en maskros som stod i frö och hade släppt några frön i från sig. När vi skulle förklara varför vi valt just den bilden blev jag helt gråtfärdig och fick en stor klump i halsen, helt oförberedd. Känner mig som ett maskrosfrö som inte vet vart jag är på väg som bara slungas runt i luften.
Värderingsövningarna va jobbiga. Orkar inte riktigt ta ställning till nåt just nu. Är svartsjuka tecken på kärlek? Vafan vet väl jag och jag bryr mig inte heller. Jag svarade ja och skulle förklara varför. Om inte kärleken fanns skulle det ju inte finnas anledning till svartsjuka men å andra sidan kan man säga att tillit är ett större tecken på kärlek. Äh, inte vet väl jag. Jag är inte svartsjuk iaf.
Dagens vindstilla:
Åkte till ett allaktivitetshus för att kolla praktikplats. Det ligger där jag hade min första lägenhet. Konstig känsla att komma dit igen och blev verkligen överraskad av hur fina omgivningar där var som jag inte sett tidigare. I den lägenheten har jag och Nicklas ätit korv stroganoff nån gång för längesen. Då hade han mustasch och hår på huvudet och var rätt många kilo mindre....hehehe. Men alla förändras, utom jag förstås, som är lika ung och vacker som då..;-) Hans sambo hade så himla fint hår som jag var så avis på. Mjuk snäll och omtänksam var hon också. Det blev lite nostalgi att gå runt och titta i området.
Jag har varit så oerhört trött och sömnig i dag, orkade inte springa idag heller och imorgon blir det inte heller....
Om några dagar ska jag berätta en hemlis för alla som vill veta!
Varje sekund är en missad chans, varje ögonblick ett tillfälle som fanns. Fånga kärleken!
Mjukiskramar Lady Di.
Kommentarer
Trackback
