I medvind eller motvind går livet ändå

Om livet är hårt kan man fundera på alternativet. Just i denna stund hade alternativet kanske varit ett alternativ. Jag vet verkligen inte hur jag ska orka med. Funderar på vad jag kan plocka bort i livet som kräver min uppmärksamhet. Bostad måste jag ha. Bilen.....ja, eftersom jag har barn, och de är svåra att sudda bort, så underlättar det med bil. Hundarna borde jag göra något åt. De är verkligen understimulerade. Samtidigt får de mig att må bra, jag kommer ju ut och det är mysigt att ha någon när jag är alldeles själv och det lär jag få va ett bra tag till. Om jag bara kom på ett sätt att slippa jobba under tiden jag pluggar....det  va ju inte så här det skulle bli. Man tror att något ska vara för evigt. Det finns så många önskningar och drömmar men jag är alldeles för (jag hittar inget ord, möjligen pessimistisk) just nu för att våga tro eller hoppas på någonting alls mer. Känns som att allt jag gör eller ger mig in i ändå bara blir skit. Vad är det för mening med att kämpa på när det inte blir nåt bra av det ändå?? För några år sedan var jag iaf bra på mitt jobb. Faktiskt bäst, men var tog den känslan och tron vägen? Swisch,,,,borta. Gick kanske för länge och kände att jag inte dög något till på andra plan. Usel förälder, usel matte, usel fru, usel vän, usel allt.

Vissa dagar är väldigt sköna när de äntligen tar slut. 
Jag behöver:
Träna mer
Sova mer
Äta bättre mat
Göra fler saker som jag tycker om
Gå i skogen
Grilla korv
Ta hand om mina fötter
Tvätta lakan
Skriva färdigt tentan
Vara mer positiv och tacksam över det bra liv jag ändå har

Neggokram D.