I medvind eller motvind går livet ändå

Min morgon började bra. Tills jag öppnade dörren och skulle gå till tåget, då öppnade himmeln sej och jag kunde ha väntat med duschen tills då. På perongen står en man och ondgör sig över hur krångligt det är att åka tåg och hur smidigt det är att åka bil. Det är krångligt med alla byte och förseningar, som sist när han skulle in till sjukhuset och inte fick köra bil själv därifrån sen. Fördomsfull som jag är tänker jag att i nästa andetag kommer han att ondgöra sig över hur dyr bensinen till bilen är och jag tänker en elak tanke om att om han cyklat lite mer skulle han slippa krångla med tåget till sjukan för då hade han haft en bättre kondition och hälsa inte varit överviktig och kanske inte behövt åka till sjukan alls.

Blöt som en nyduschad katt hoppar jag på tåget och sätter mig. Efter en stund stirrar jag tomt ut genom fönstret och tycker det är skönt att inte tänka på nåt. Då märker jag att någon står bakom mig...."god morgon" säger konduktören och harklar sig lite urskuldande över att behöva störa i mina djupa ...eh...icketankar. Hm, rotar fram tågkortet från börsen som alltid hamnar underst i handväskan trota att jag alltid lägger den överst. Vi är nästan framme när jag väl fått upp kortet och visar honom....apoteket AB:s kundklubbskort som har samma färg. Godmorgon var det , jaaaaaaaaa. Han skrattar och tackar och när jag hoppat av önskar han mej en bra dag med lite ironi i rösten.

När jag kom hem hade hjärtat gjort hamburgare som jag åt alldeles för snabbt. Illamående och ont i magen.Men det va gott.

Ikväll var jag och tittade på Vittsjös damlag som mötte ett pojklag från Hässleholm. När vi åkte va himmeln helt svart och det regnade, så jag drog på värsta regnmunderingen. Och vad händer? Himmeln blir klarblå hela kvällen.

I morgon är det tvättdax och det ska bli såååå spännande och se om maskinen fungerar eller inte.

Nu gäller sängläge.

Kvällskram D.