I medvind eller motvind går livet ändå

Jag har en hundbajs i min kyl. Den ligger bakom ketchupflaskan. I morgon är det två där. Och på onsdag lägger jag dem i en brevlåda tillsammans med en tredje bajs. Konstigt??? Inte alls. Jag och exmannen var hos en annan veterinär i dag som gav lite mer hopp om den stackars hundens lille mage. Men han vill ta ett avföringsprov för att utesluta vissa parasiter. Därför har jag hundbajs i kylen. Inpackat i dubbla påsar innuti ett vadderat kuvert. Men min dåliga aptit blir inte bättre av det iaf även om jag inte är speciellt känslig för kräk, kiss och bajs. Förmodligen kommer vi att kunna medicinera hunden så han slipper ha ont och 30 % av alla fall blir friska. Det känns som en god prognos. Man skulle kunna hypotestesta utfallet för att se om det är slumpefel eller om det verkligen är på det sättet i den totala populationen. Min professor skulle varit lite stolt eftersom jag är helt statistikskadad och tänker så om allting. Undrar vad det prediktiva värdet på en sån här undersökning är? Jag tänker så om allt jag hör och ser. Som på TV igår i ett program som handlade om att hundar kan hitta lungcancer. Vad är sensitiviteten och specificiteten av en sådan metod?

Ska jag ha minsta lilla chans att få poäng för mer än mitt namn i morgon måste jag nog öppna böckerna lite nu i em. Men helt ärligt så satsar jag på den 24 i stället när det är omtenta.

Statistikkram D.



Foto: Vera Viktorsson