Kränkt

Det här är väldigt enkel psykologi.
När du försöker skaffa barn eller nyligen blivit gravid så hamnar dina blickar på gravida magar, på vilken sorts barnvagn föräldrar kör omkring i etc etc. Om du bestämt dej för att skaffa en tax så hittar du bilder på taxar i tidningar och ser dem på byn osv....är du med? Du blir mer uppmärksam på just det som "satt" sig i ditt huvud eller fångat ditt intresse. Själv är jag rädd för spindlar, och vem tror ni hittar alla spindlar och ser dem innan någon annan sett dem? Jag, såklart.
Ok.
Om någon känner sig utsatt på grund av hårfärg, kön, hudfärg, ursprung eller vikt....vad händer? Jo, de lyssnar lite extra noga efter allt som kan antydas till påhopp. De tolkar det folk säger på sitt eget sätt så att det kan vändas till ett påhopp. Men det värsta av allt:
DE GÖR SIG SJÄLVA TILL OFFER. Känner sig kränkta (av saker som inte alls var menat så från början)
Istället för att sluta kalla saker dess namn och hitta på konstiga omskrivningar eller försöka skyla över: Stå upp för allas lika värde och rättigheter! Jag kan inte trippa på tå för alla människor i min omgivning av rädsla för att de kanske känner sig kränkta. Alla känner sig kränkta och orättvist behandlade i olika sammanhang och situationer. Faktiskt jag också. MEN!!! Jag bestämmer själv hur mycket jag ska låta det påverka mig. Går man omkring som ett offer har man ju sagt ok till hela skiten. Det är inte förrän den dagen ungdomarna på Utöya låter Breivik förstöra resten av deras liv som han verkligen lyckats. Han dåd har för alltid påverkat dem. Men förstört resten av deras liv? Knappast. Inte om de inte själva tillåter det.

Jag bakar fortfarande negerbollar i mitt kök med mina barn. För det är så kakorna heter. Även i kokboken. Småkakor bakas inte i mitt hem men om jag gjorde det skulle jag kalla några av dem för finska pinnar. För det är så de heter.

Bestämd kram D.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0