Lyckas misslyckas
Jag blir så himla trött på mig själv. Jag är nog inte gjord för att leva i en relation. Ibland skulle det va bättre att bara vara helt ensam och inte träffa eller prata med nån alls. Eller ha en rulle silvertejp som kunde självhäfta i förebyggande syfte för plumpa dumma sker som slinker ur munnen.
Efter mycket tvekan och olust kom jag ändå tillslut ut och sprang. Eller ja med en km-tid på 7,38 minuter vet jag inte om man får säga springa. Rundan va iaf 4,8 km och jag gick vissa sträckor. Det kändes ändå ganska ok förutom att näsan blir totalstopp av pollen. Men jag behöver verkligen en coach som kan sparka ut mig, stötta,motivera och puscha på. Och somkankse är lite sträng ibland. Jag får väl anställa mig själv. Nån annan kan jag inte hitta också blir det billigt och jag finns alltid tillgänglig. Jättebra ju.
Nåt jag ogillar är att hitta halvtorkade daggmaskar rullade i sand på trottoaren som ligger och vrider sig i dödsångest. Jag brukar kasta in dem i en rabatt eller nåt lite fuktigare ställe än asfalten. Hoppas de överlever och att jag får en stjärna i himeln för det. Det borde va svårt att inte göra NÅT rätt. Men det verkar som jag lyckas med det ganska ofta nuförtiden.
De stackars förskräckta katterna ligger bak soffan o trycker. Den ena, Zlatan, har varit framme och kissat på lådan. Men Mezzi är försiktig och inte alls intresserad av att komma fram.
Misslyckas med lyckan kram D.
Man vill ju va två. Man vill ju va snäll. Man vill ju så mycket.
Efter mycket tvekan och olust kom jag ändå tillslut ut och sprang. Eller ja med en km-tid på 7,38 minuter vet jag inte om man får säga springa. Rundan va iaf 4,8 km och jag gick vissa sträckor. Det kändes ändå ganska ok förutom att näsan blir totalstopp av pollen. Men jag behöver verkligen en coach som kan sparka ut mig, stötta,motivera och puscha på. Och somkankse är lite sträng ibland. Jag får väl anställa mig själv. Nån annan kan jag inte hitta också blir det billigt och jag finns alltid tillgänglig. Jättebra ju.
Nåt jag ogillar är att hitta halvtorkade daggmaskar rullade i sand på trottoaren som ligger och vrider sig i dödsångest. Jag brukar kasta in dem i en rabatt eller nåt lite fuktigare ställe än asfalten. Hoppas de överlever och att jag får en stjärna i himeln för det. Det borde va svårt att inte göra NÅT rätt. Men det verkar som jag lyckas med det ganska ofta nuförtiden.
De stackars förskräckta katterna ligger bak soffan o trycker. Den ena, Zlatan, har varit framme och kissat på lådan. Men Mezzi är försiktig och inte alls intresserad av att komma fram.
Misslyckas med lyckan kram D.
Man vill ju va två. Man vill ju va snäll. Man vill ju så mycket.
Kommentarer
Trackback
