Lucky me!!
Medvind:
Känt mig lugn, harmonisk och tillfreds idag. Skönt. Kanske min on-knapp snart börjar lysa igen.
Gick en lååång promenad i skogen ikväll och det doftar underbart. Himmeln var rosa i solnergången, alldeles vindstilla. Liljekonvaljer, hundkex, syrener och allt i en enda fantastisk blandning. Jag ville ju aldrig gå hem igen och tog omväg efter omväg till det nästan va mörkt ute. Till slut började hundarna flåsa ordentligt av värmen så då kände jag mig lite tvingad.
Motvind:
Är väldigt lynnig och ojämn i humöret av de nya tabletterna. Ska ge dem 2 veckor till.
Ville verkligen springa idag men har så förbaskat ont i höfterna efter allt sittande.
Vindstilla:
Kommer ut till bilen kvart i sju och tänker att jag hinner hem innan affären stänger för jag misstänker att mjölken är slut. Kör genom en byhåla där det är 50. Men jag håller en bra bit över 70+. Då kommer den svartklädde mannen med en knallgul reflexväst ut i gatan från en buske och börjar vinka in mig till sidan. Alla svordomar jag kan for genom huvet. Och en tanke på hur jag åker kollektivt till Södra Sandby och sommarjobbet där. Polisen ler lite illmarigt när jag stannar vid honom. Jag vevar ner och han säger lite väl artigt Gokväll...Jag skulle vilja se ditt körkort, tack. Börjar rota runt i väskan o väntar på att han ska börja prata om hur fort jag körde. Får upp kortet och sträcker ut det. Han plockar framen liten mackapär och ber mig blåsa iden och det gör jag. "Det här ser riktigt bra ut, ha en trevlig kväll". Jag fick i en växel rätt fort o körde därifrån. Jag drar en suck av lättnad och tackar nån högre makt att det inte va fartkontroll och lovar att som tack att jag slapp bli av med körkortet ska jag aldrig aldrig aldrig nåååååågonsin mer ever never i livet köra för fort. Efter 200 meter är jag uppe i 70 igen. Affären stänger ju snart....
Poliskramar D.
Känt mig lugn, harmonisk och tillfreds idag. Skönt. Kanske min on-knapp snart börjar lysa igen.
Gick en lååång promenad i skogen ikväll och det doftar underbart. Himmeln var rosa i solnergången, alldeles vindstilla. Liljekonvaljer, hundkex, syrener och allt i en enda fantastisk blandning. Jag ville ju aldrig gå hem igen och tog omväg efter omväg till det nästan va mörkt ute. Till slut började hundarna flåsa ordentligt av värmen så då kände jag mig lite tvingad.
Motvind:
Är väldigt lynnig och ojämn i humöret av de nya tabletterna. Ska ge dem 2 veckor till.
Ville verkligen springa idag men har så förbaskat ont i höfterna efter allt sittande.
Vindstilla:
Kommer ut till bilen kvart i sju och tänker att jag hinner hem innan affären stänger för jag misstänker att mjölken är slut. Kör genom en byhåla där det är 50. Men jag håller en bra bit över 70+. Då kommer den svartklädde mannen med en knallgul reflexväst ut i gatan från en buske och börjar vinka in mig till sidan. Alla svordomar jag kan for genom huvet. Och en tanke på hur jag åker kollektivt till Södra Sandby och sommarjobbet där. Polisen ler lite illmarigt när jag stannar vid honom. Jag vevar ner och han säger lite väl artigt Gokväll...Jag skulle vilja se ditt körkort, tack. Börjar rota runt i väskan o väntar på att han ska börja prata om hur fort jag körde. Får upp kortet och sträcker ut det. Han plockar framen liten mackapär och ber mig blåsa iden och det gör jag. "Det här ser riktigt bra ut, ha en trevlig kväll". Jag fick i en växel rätt fort o körde därifrån. Jag drar en suck av lättnad och tackar nån högre makt att det inte va fartkontroll och lovar att som tack att jag slapp bli av med körkortet ska jag aldrig aldrig aldrig nåååååågonsin mer ever never i livet köra för fort. Efter 200 meter är jag uppe i 70 igen. Affären stänger ju snart....
Poliskramar D.
Kommentarer
Trackback
