I medvind eller motvind går livet ändå

Det kom ett pm: Hej! Är du sugen på en kväll med mig i en husvagn i mörkaste skogen så får du höra av dig... Alltså, jag är för gammal för att tacka nej till en sån invit. Han skulle dessutom ta med sej "älgaörat", wow! Inte för jag visste vad det va med det lät ju lite hm kinky? eller spännande iaf. You only live twice. Så jag rakade benen och plockade fram spets och.....nähä, "Klä dej varmt" stod det visst längre ner när jag fortsatte läsa. Ok då. På med ullunderstället, rota fram mössa och vantar och en jacka som inte prasslar för mycket. Packade en liten väska med mangothe i en termos en banan och en apelsin. Off we Went! Ut över markerna och in i skogen. Där stod husvagnen. en Cabby, röd och vit, gissar en 86 års modell. Bössan riggades och sen fick jag en liten hörsnäcka från älgaörat in i mitt eget öra. Som att stoppa en napp i munnen på en vrålande unge. Ville inte släppa denn i från mej. Den förstärker alla ljud. En fantastisk liten mickapär. Först var det ett jäkla liv på gässen, några ankor hördes mellan varven och en å annan koltrast. Sen kom prasslet i löven, en gren som knäcktes. Där är nåt, därute. Lite skräckfilmskänsla. Plötsligt blir det tyst och gässen börjar lugna sig. Grisen gick ett annat håll. Då tar fåren över och bräker, en hund som skäller. Det är otroligt spännande att veta att det helt plötsligt kan braka till och sen står det nåt djur rakt framför oss. Jag häller upp lite te och inser att en doft av fruktig mango sprider sej. Grisarna är väl bara vana vid tjärluktande kaffe kan jag tro. Ryggen värker och fötterna är stelfrusna. Jägaren frågar om jag vill ge upp. Oh no. En stund till minsann. Det prasslar igen men inte lika klumpigt. Det låter som ett smidigare djur, kanske en räv eller hare? Men sen är det bara fåren som hörs. Vi tänder lampan. Tre timmar har gått och det är obeskrivligt hur spännande det är att lyssna på ingenting och titta in i mörkret utan att se ett jota. Vi vandrar mot bilen i mörkret och när jag kör hem håller jag på att köra över några förvirrade rådjur på vägen. Känner ändå tacksamhet, jag har precis varit gäst i deras hem i tre timmar och tyckt det var underbart!
Tack snälla Tobbe som gav mig ett brejk i mitt ganska tråkiga studentliv. Och Tack Anna som lånade ut sin man till mig för en spännande kväll i en husvagn i skogen. Heder åt den kvinnan!