jag är så förbaskat trött på att:slå knäna i sänggaveln varje gång jag ska gå till min sida av sängenbehöva smyga på mornar o kvällar för att inte väcka loppan i onödanmina kläder inte får plats i garderobenha lakanen i plastlådor ovanpå garderobeninom några dagar har allt detta löst sig. loppan flyttar in i eget rum och jag får äntligen äntligen äntligen ett eget sovrum och kan få lov att känna mig som en vuxen människa. och loppan får ett eget rum och slipper sova tillsammans med oss. jamenar hur kul är det för en tioåring att dela sovrum med vuxna, att ha kompisar hemma och inte ha nånstans att va. alla behöver en egen vrå, tror jag. /d. snart ett minne blott
snart ett minne blott 