Dödens dag
I en sån där almanacka som man hänger på väggen, där en dag är som en ruta, skulle rutan för denna dagen vara fylld med en svart tuschpenna. Som om den inte fanns eller som man på nåt sätt hade hoppat över den eller bara strukit den ur historian. Har jag otur vaknar jag till en ny dag i morgon. Och då ska jag baske mej ta tag i ett jobbigt telefonsamtal. Och rocka fett på en gruppvägledning innehållande arbetsrätt. Hur kul kan det bli? Precis så roligt som jag gör det. Jag borde kanske satsa på en skådis-karriär istället.
Nåt jag inte rockar så fett på är att tala om för mina barn hur mycket jag älskar dem. Det måste bli en skärpning på den fronten. Speciellt efter kvällens program på tv om självmord. Som ett slag i magen. Det kunde varit mina barn som satt där och berättade om sin självmördade morsa. 30 liv i veckan går till spillo i självmord. En av mina finaste vänner ligger just nu inne med övervakning var 15e minut för att hon inte ska försvinna från jorden. Men tack gode gud så lever hon och kommer förmodligen fortsätta med det ett tag till.
All kärlek till alla som behöver. Även till mej själv som behöver mest av alla just i kväll.
Kommentarer
Trackback
