I medvind eller motvind går livet ändå

När vindarna vänder snabbt:

Ryggsäcken är packad och jag tror den väger in på ca 12 kg. Det är ganska mycket för mina 53,5. Men det ska nog går bra. Imorgon bär det av ut i grönskan i tre dagar och det är med lite blandade känslor. Börjar i Tjörnarp och går söderut. Har inte varit ute så länge helt ensam innan och det känns lite läskigt, samtidigt som jag tror att jag behöver den här boosten mer än någonsin. Självkänsla och självförtroendet är i botten efter lång tids nerbrytning och jag måste få tilltro till min egen förmåga igen.När jag kommit till insikten om att jag inte behöver någon, att jag klarar saker själv, först då tror jag att jag vågar släppa in någon i mitt liv igen. För när jag vet att jag kan själv så kan jag slappna av och vila i att jag inte /behöver/ klara mig själv. Fånigt, men så känns det nu.Nästa år ska jag gå triangeln. Vill ingen hänga på gör jag det själv. Den här vandringen blir troligen hundens sista och etapperna är korta med tanke på hans ork.

Jag har varit på biblioteket och lånat tre böcker som jag tänkte hinna läsa innan semestern är slut. Titlar?

"Kärlek på allvar, att välja och behålla en relation" (har redan läst halva och poletterna trillar)

"Konsten att hålla i hop, En handbok i kärlek"

"Varför väljer jag fel partner?" (kanske borde börjat med denna)

Om jag känner mig misslyckad i mina relationer? Kanske lite...Nästa gång ska det bli så jäkla bra! Egentligen borde jag vara vettskrämd och aldrig glo åt en man igen. Men jag vet att det finns relationer som kan fungera och jag hoppas att få ytterligare insikt om vad jag gjort knas i tidigare relationer och vad jag inte själv har kunnat styra över. Min terapeut har hjälpt mig mycket och hade jag lyssnat lite mer på henne från början hade jag besparat mig ett halvår i en destruktiv relation. Men jag ville verkligen att det skulle fungera och mycket var ju bra och fint och det kan jag såklart sakna oerhört mycket.

 

Min svärfar har dött. Ungens farfar. Jag kallar honom svärfar för det är den enda jag haft. Jag gillade honom. Så tråkigt att jag inte hann träffa honom en gång till. Var ju på väg men ändrade planen. Vila i frid,

Beroende på hur mycket power till mobilen jag har kanske det kommer ett inlägg längs vägen, annars blir det rapport när jag kommit hem!

Lev väl, love you all!