När man vill supa sig full och vältra sej i självömkan
Medvind:
Behövde bikini. Gick in på sportringen. Provade två. Båda passade. Båda var på rea. Så nu har jag två. Lyckliga ögonblick i livet.
Jag åt en sillamacka idag som var sådär onödigt god.
Motvind:
Vissa dagar är bra från början men sen plötsligt vänder det. Semester är passivt. Jag behöver inte det, för då poppar alla tankar upp som man inte vill ha i skallen. Om. Varför. Om inte.
Jag hämtade ungen hos några vänner idag. Ungen är vän med vännernas unge och de ville träffas några dagar. Det är roligt att de håller kontakten trots att vi inte bor alls i närheten av varandra längre. Jag har känt dem i snart 15 år. De är jättefina människor. Omtänksamma, roliga,generösa. De har varit gifta i ungefär två evigheter. De känner varandra innan och utantill. Det är fint. Deras relation har såklart inte glidit på nåt bananskal, det tror jag inga kärleksrelationer gör. Men det finns nåt emellan dem som är svårt att beskriva. Trygghet, tillit och förtroende. De håller varandra om ryggen, alltid. Det är de två, oavsett.
Och när jag kom hem till mitt "tomma" hem så blev det så påtagligt. Jag vill också hitta "rätt". Nån som bryr sej, som alltid finns där, som inte dömmer, oavsett om jag går i sunkiga mjukisbyxor och har stubb på benen. Luktar svett och är flottig o håret. Som vill kyssa mej ändå. Hålla om mej ändå. Som vet hur jag vill ha kaffet, som skulle kunna plocka ihop en taco eller buffetallrik med min favoritmat. Nån som förstår att ett dammsugat golv glädjer mer än tusen röda rosor. Nån som jag kan kräka av mej en jobbig jobbdag på utan att dras med i gnället utan istället bara lyssnar och sen kramas och ger mej känslan av att jag är redo att ta tag i livet igen. Nån som jag kan se glitter i blicken hos på en fest när vi är uppklädda och våra blickar möts. Nån som det kittlar till i magen för när han kommer hem eller står och tvättar bilen. Nån att väcka mitt i natten och dela värsta ångesten med.
Det är också viktigt att jag känner samma, och kan göra samma sak för honom. Jag vill kunna köpa en kulglass åt honom och veta vilka sorter som är favorit.
Jag tror att jag har ett tilltalande yttre, ser nog rätt fräsch ut för min ålder. Detta gör att män ganska ofta visar intresse för mej. Med min låga självkänsla är detta förödande. Jag trillar lätt dit på komplimanger och bekräftelse. Detta har jag och min terapeut kommit överens om. Så om någon visar intresse för mej så ska jag tänka efter både sju och arton gånger innan jag ens ger honom lillfingret. Jag ska va intresserad, jag ska känna passion och fjärilar i magen innan det händer nåt alls. Och han ska va mer än liggbar. Han ska ha ett sätt som tilltalar mej, intelligens och jag vill kunna känna intellektuellt utbyte. Dela samma värderingar, ha samma människosyn och förstå det här med jämställdhet, vara mottaglig och öppen för diskussion. Och allt det ska ske innan jag blir ett ligg eller en trofé för honom för bara mitt yttre. Jag har haft det så bra tidigare, så jag vet att det går att uppnå. Nu ska jag bara hitta en man som söker samma. Och det är svårt här hemifrån soffan.
Vindstilla:
När allt ovan kom för mej fick jag känslan av att jag ville supa mej stupfull och bara vältra mig i självömkan. Jag drog på mej skorna och sprang några kilometer tills den värsta ångesten lagt sej. Det känns fint och lugnt i kroppen och knoppen igen. I morgon ska vi till jump och hoppa på studsmattor. Det ska bli kul!
